Gestagen

I denna del av miniserien om progesteron och dess låtsasvarianter så går vi igenom gestagenerna. Termen gestagen används som ett samlingsnamn för syntetiska wannabes till progesterone och finns i preventivmedel, medel mot endometrios samt hormonersättning i klimakteriet.
Om du känner dig det minsta osäker på vad progesteron är och vad dess egentliga roll i menscykeln är, gå till del 1 i serien och läs den först!

Det är lätt att bli förvirrad när det gäller hormoner och hormonliknande preparat. Termerna är ofta snarlika och preparaten kan ha väl uttänkta namn för ska få oss att vilja svälja dem. Ett exempel är Provera, som ju helt klart är namngett för att ge sken av att det innehåller äkta (vera) progesteron. Sanningen är dock att det inte innehåller ett dugg progesteron.

Om du vill veta vad du stoppar i dig, så börja med att söka på det läkemedel du funderar på att ta på FASS.se. Titta på den aktiva ingrediensen. Läkemedlet har ett produktnamn, t.ex. “Mini-Pe”, men det aktiva ämnet står också alltid utskrivet. Om det vore progesteron (det äkta gulkroppshormonet) i detta minipiller så skulle det alltså stå “aktiv substans: progesteron”, men Mini-Pe innehåller noretisteron, vilket ett artificiellt gestagen.

Detta gäller oavsett vilket “hormonellt” läkemedel du funderar på att inta. Du vill veta om det innehåller verkliga hormoner eller syntetiska artificiella steroider, därför att de helt enkelt inte är likadana och därför inte ger samma effect.

Står det inte ordagrant progesteron, testosteron, östradiol, tyroxin, trijodtyronin eller något annat faktiskt och korrekt namn på det hormon du av någon anledning vill ersätta, så är det inte det hormone du vill ha.

Står det inte ordagrant progesteron, testosteron, östradiol, tyroxin, trijodtyronin eller något annat faktiskt och korrekt namn på det hormon du av någon anledning vill ersätta, så är det inte det hormonet du vill ha.

Lär dig dessa begrepp för att kunna ta informerade beslut kring din hälsa:

Hormon: Signalmolekyl som produceras i körtlar hos flercelliga organismer. Transporteras genom cirkulationen, tas emot av receptorer (tänk brev i brevlådor) och påverkar fysiologi och beteende. Det finns flera klassificeringar, varav våra könshormoner tillhör steroiderna.

Endogent: Producerat i kroppen/kroppseget

Bioidentiskt: Likadant som det som produceras i kroppen. Humanidentiskt, men kan vara syntetiskt.

Syntetiskt: Tillverkat i laboratorium. Kan vara likadant som det kroppsegna, eller något helt annat icke humanidentiskt/onaturligt.

Progesteron: Endogent hormon, har bara ett molekylärt utseende. Det riktiga gulkroppshormonet. Finns också som syntetiskt bioidentiskt tillskott via hud, oralt eller vaginalt, under märkesnamn som Matriarch, Progesterall, Lutinus, Utrogestan, Prometrium, Arefam eller Crinone.

Gestagen/progestin/progestogen: Artificiellt designade syntetiska ”hormoner” som delar vissa av det riktiga progesteronets effekter. Effekten är gestagen, hormoner med den effekten är progestogena. Har olika namn beroende på molekylär utformning, som Levonorgestrel, Medroxiprogesteronacetat, Drospirenon, Dienogest m.fl. och finns i preparat som t.ex. Trionetta, Provera, Yasmin eller Visanne etc. Kallas ibland felaktigt för ”gulkroppshormon” eller mer korrekt ”gulkroppsliknande hormon”. Dr Hilgers myntade uttrycket ”artimon” för att förtydliga att dessa inte kan ersätta mänskliga hormone.

Östrogen: Samlingsnamn för hormoner med östrogen effekt. Termen inkluderar t.ex. både endogent eller bioidentiskt östradiol liksom artificiellt syntetiskt ethinylestradiol. Även här måste vi vara noggranna med att skilja på olika sorter, naturliga (östron, östradiol, östriol) som onaturliga (ethinylöstradiol).

Androgen: Samlingsnamn för hormoner med som reglerar biologiskt manliga drag och funktioner, men som också är viktiga förelöpare, aktörer och ändprodukter i kvinnokroppens hormonprofil, bl.a. vad gäller follikelutveckling och sexlust . Exempel på androgener är testosteron, dihydrotestosteron, DHEA och androstenedione.

Svaret är någon sorts gestagen (och ofta även östrogen).

Gestagener är artificiellt designade syntetiska ”hormoner” som delar vissa av det riktiga progesteronets effekter. De har namn som etonogestrel, norgestimat, drospirenon m.fl.

Gestagener hämmar ägglossning genom tysta utsöndringen av hormonet LH och lura hjärnan att vi redan har ägglossat (se del 1). De stimulerar G-kryptorna i cervix vilket gör livmoderhalssekretet tjockt och ogenomträngligt för spermier, och de stabiliserar livmoderslemhinnan, vilket ofta gör en blödningsfri.

Gestagener kan inte användas för att bibehålla en graviditet, så som det verkliga progesterone gör.

Syntetiska gestagener är designade för att binda till progesteronreceptorn och utföra ovanstående uppgifter, så att fertiliteten sänks i varierande grad. Vilken dos som krävs och vilket gestagen som binder “bäst” kommer vara individuellt.

Du kan höra mer om hur hormonstörande preventivmedel fungerar här.

Bilden är hämtad från Läkemedelsverkets Antikonceptionsdokument.

Om du fått höra av en läkare/barnmorska/gynekolog att något av dina preventivmedel innehåller progesteron, eller gulkroppshormon, så har du faktiskt blivit helt felinformerad.

Tyvärr blandar man även inom professionen och i populär litteratur ofta ihop uttrycken

progesteron som är det verkliga hormonet,

progestin/gestagen som betyder artificiella syntetiska varianter därav, och

progestogen/gestagen som egentligen är den effekt progesteronet och besläktade hormone har.

Här ser vi ett exempel på hur patienterna får fel information – och ibland sprider den vidare i ren okunskap:

En kan inte få upp progesteronet med hormonspiral. Den innehåller nämligen inget progesteron över huvud taget, och hjälper sannerligen inte kroppen att själv få upp det heller.

Och det är verkligen inte så konstigt att vi är förvirrade, när t.o.m. auktoriteter på området uttrycker sig såhär:

Det är faktiskt djupt problematiskt att t.ex. @kvinnokliniken som drivs av högutbildade specialister i kvinnohälsa inte kan skilja på äpplen och päron i sin information till allmänhet och patienter. Att uttrycka sig korrekt kring detta är faktiskt det minsta vi kan kräva av professionella som skriver ut preparaten och dessutom antar en folkbildande roll.

Inom vården finns det en tendens att vilja förenkla för patienten (eller övertala dem om att medlet är ofarligt), och även sexualupplysningsorganisationer som RFSU felinformerar glatt genom att hävda att “minipiller innehåller könshormonet gulkroppshormon”.

När du tar majoriteten av gängse preventivmedel så är hela poängen att du INTE ska få ägglossning, och då producerar du inget progesteron. Du har ju ingen gulkropp!

Dina vårdgivare vill säkerligen inte lura dig (får vi väl verkligen hoppas), men det finns andra, högre höns som åtminstone inte vill att du ska förstå för mycket.

På grund av den allmänna förvirringen så är det viktigt att ha klart för sig vad som menas när folk – även författare som tror sig ha koll eller gynekologer som borde ha koll – säger “progesteron”. Se till att fråga om de menar bioidentiskt progesteron eller något annat!

Nej.

I preventivmedel så finns det olika sorters gestagener beroende på sort, men inget progesterone.

 

Innehållet i ditt p-medel eller hormonersättning kan heta levonorgestrel, dienogest, norgestimat, drospirenon, medroxyprogesteronacetat m.fl. men det får inte heta progesteron, eftersom det inte är det. Så nej, det är inte likadant, eller “bara syntetiskt”. Det är något helt annat.

Det finns inga bioidentiska preventivmedel. P-pillren Zoely och Qlaira har nästan bioidentiskt östrogen (östradiolvalerat) i kombination med gestagen, vilket innebär att de är vanliga gestagenpiller med tillsatt bioidentiskt östrogen.

För att folk ska vara villiga att ta denna typen av preventivmedel trots deras svåruttalade innehållsförteckning och avskräckande biverkningslista, så har man varit lite smarta och gjort den kreativa omskrivningen “gulkroppshormon” för vad som egentligen är artificiella gestagener.

Att kalla en syntetisk steroid som inte är humanidentisk för gulkroppshormon – när meningen med medlet är att se till att ingen gulkropp bildas över huvud taget – är fantastiskt vilseledande.

Det är dock mycket effektivt om man vill att konsumenten ska tro att det är något kroppseget hon intar. Då oroar hon sig inte så mycket, nämligen.

De artificiella gestagenerna utgör inte något ”gulkroppshormon”. Det du får i medlet är ingen ekvivalent eller värdig ersättning, om vi ser till det verkliga progesteronets helkroppseffekter. Uttrycket “gulkroppshormon” när man menar gestagener är ett rent marknadsföringstrick och grundar sig inte i någon medicinsk sanning.

I samma anda så är den månatliga bortfallsblödningen på p-piller helt medicinskt onödig (och ökar faktiskt risken för graviditet), men den designades på 60-talet just för att kvinnorna skulle känna att det hela var “naturligare” och därav acceptera det nya läkemedlet.

Alltså: progesteron är progesteron – inget annat. Heter det inte progesteron, ser ut och beter sig som progesteron så är det inte det. Sen får en använda gestagener tills en storknar om en vill, så länge en vet vad en får.

Att progestinet/gestagenet inte är bioidentiskt spelar stor roll då dina celler får andra meddelanden när det är fel nyckel i nyckelhålet, alltså något annat än progesteron i receptorn. Oavsett ifall du vill bli gravid eller inte, så finns det en mängd hälsofördelar med att ha ägglossning och producera progesterone.

Det du får i medlet ger dock förhoppningsvis den preventivt gestagena effekten – alltså att du inte ägglossar eller blöder medan du tar medlet. Tillsatt östrogen hjälper till med detta, därav får man en bättre blödningskontroll med kombinerade preventivmedel. Detta är relevant information för dig som har en hormonspiral och har blött konstant i månader.

Man använder hellre gestagen i preventivmedel än riktigt progesteron för att de är designade att binda ännu kraftigare till receptorn än originalet, och förstås av marknadsskäl.

När en gör uppehåll med gestagenet reagerar kroppen med en bortfallsblödning, vilket inte är samma sak som riktig mens.

I den här pamfletten av Bayer så har de vägt sina ord väl för att ljuga och säga sanningen samtidigt utan att potentiella konsumenter riktigt marker det:

Men Bayer är självfallet fullt medvetna om att gestagen inte är synonymt med gulkroppshormon. Här gällande ett annat gestagen, rapporterar de till FASS att noretisteronacetat bara efterliknar progesteron:

Samma sak när de pratar om hormonspiralen Mirena (som också tillverkas av Bayer):

När det gäller dagen efter-piller istället, så är läkemedelsföretaget Sandoz mycket ärligare och benämner här samma gestagen levonorgestrel, som är väldigt vanligt och används i massor med olika preventivmedel, som ett “syntetiskt hormonliknande aktivt ämne”. I ett piller som folk inte ska ta varje dag så är det tydligen okej att säga som det är.

Visst är det spännande hur man kan vända och vrida på verkligheten?

För individen kan det ignoranta språket kring gestagener ha enorma konsekvenser. Ett exempel ur min egen praktik var en klient med barnlängtan som fått utskrivet gestagenpreparatet Provera mot spottings (småblödningar innan mensen), och då fått höra av sin gynläkare att detta var progesteron, varpå hon använt det i tron att det skulle hjälpa henne bli gravid.

Verkligt progesteron är ju nödvändigt för att bibehålla graviditet. Men i detta fall var ju graviditet förstås omöjligt eftersom hon fått ett preventivmedel som hon lydigt tog dagligen, men patienten fick ju höra att Provera var progesteron och skyllde således infertiliteten på sig själv i merparten av ett år.

Utöver sorg och medicinsk kastrering fick hon en hord av biverkningar av medroxyprogesteronacetatet, bl.a. panikångest, vilket förorsakade fler mediciner och försvann så fort hon slutade med Proveran.

Läkare inom reproduktionsmedicin är väl medvetna om att vi inte kan ge gestagen för att uppnå graviditet. Den gestagena effekten hos artificiella gestagener handlar nämligen bara om att hålla livmoderslemhinnan stabil, inte fertil. Alltså ger man förstås bioidentiskt progesteron (oftast Lutinus) i IVF-sammanhang.

På bilderna nedan ser du skillnaden i molekylär struktur mellan riktigt progesteron och några olika gestagener. Notera hur olika de kan vara sin idol. Alla bilderna är hämtade från PubChem.

Liknelsen med nycklar är hjälpsam eftersom gestagenet kan trycka sig in i nyckelhålet. Du kanske till och med kan vrida runt nyckeln. Men du kan inte öppna dörren. Eller så hamnar du i fel rum.

Förutom det rent gynekologiska så har faktiskt gestagenerna relativt lite gemensamt med det verkliga progesteronets helkroppseffekter.

Det verkliga progesteronet är bra för hjärt- och kärlhälsan, men kombinerade preventivmedel (syntetiskt östrogen + gestagen) är förenade med risk för blodpropp.

Progesteron (i sunda nivåer) stabiliserar humöret och är bra för sömnen, men gestagen är förenat med ökad risk för depression och ångest.

Progesteron skyddar mot bröstcancer, men gestagener ökar risken.

Många av riskerna och biverkningarna som kommer med särskilt de preventivmedel som innehåller både östrogen och gestagen, kommer sig av att gestagenet inte kontrollerar östrogenet på samma sätt som progesteron naturligt gör, så riskerna beror på östrogendominans p.g.a. den progesteronbrist som behandling med gestagener ger.

Vanliga effekter som svullnad och viktuppgång, nedstämdhet, acne m.fl. är alltså inte symptom som verkligt progesteron hade gett, utan symptom på bristen av det i kombination med biverkningar av det tillsatta franken-hormone.

Vill du veta mer om det verkliga progesteronets hälsosamma effekter, läs del 1 i denna serie, eller lyssna på denna podcast med Dr Jerrilynn Prior som forskat på progesterone i manga år.

Det kan vara bra att hålla koll på vilken klass av progestiner man får i sig. Detta därför att deras olika molekylära utseende ger dem olika kvaliteter. De olika grupperna är förknippade med en viss biverkningsprofil, just p.g.a. de riktiga hormoner de liknar mest. Surprise; det är inte alltid progesteron de är mest lika.

Detta är anledningen till att barnmorskan föreslår att du byter sort ifall du upplevt en viss sorts biverkningar av ett p-piller.

I denna genomgång av Brynhildsen förklaras detta närmare på Svenska.

Vi har pregnanerna (ur progesterone), estranerna & gonanerna (ur testosteron) och de som är utvecklade ur spironolakton (ett anti-testosterone).

De som liknar testosteron mest ger oftare bieffekter som acne och håravfall, medan drospirenon ger mer fritt spelrum för östrogen och är därav förknippat med fler blodproppar, illamående och spända bröst – men dock väldigt fin hy.

Ibland klassas också progestiner enligt hur länge de funnits på marknaden, och kallas då för generationer. Här kan du läsa mer om den indelningen. T.ex. var det en stor grej när det upptäcktes att fjärde generationens p-piller (Yasmin m.fl.) gav fler blodproppar än andra och tredje generationens.

Det gjorde dock inte att de slutade säljas, då det är så många tonåringar som blir glada för att bli av med acne – bara för att få tillbaka den dubbelt upp när de slutar med p-pillren.

Problemen med hormonbehandling i klimakteriet kommer av att den konventionella medicinen i decennier ignorerat progesteronets avgörande roll, och först enbart gett artificiellt östrogen (med förödande resultat som bröstcancer) och sedermera bara gestagen för att kontrollera livmoderslemhinnan, vilket leder till biverkningar och fortsatt brist på faktiskt progesterone.

Den vanligaste hormonersättningen idag är fortfarande bioidentiskt östrogen och något sorts gestagen. Eftersom gestagenet inte är progesteron så motverkar det inte östrogenets effekter nog och resultatet blir en ökad risk för bröstcancer eftersom det blir en östrogendominans.

Det är också värt att notera att östrogendominans ger försämrad sköldkörtelfunktion.

1 av 50 som får standard-hormonersättning i form av östrogen och gestagen kommer utveckla bröstcancer inom 5 år, enligt en ny stor studie i the Lancet. Värstingen bland alla gestagener förefaller vara medroxiprogesteronacetat (även känt som Provera), och att få sådant gestagen varje dag. I denna studie ingår varken behandling med dydrogesteron (nästan bioidentiskt progesteron i det att det bara är molekylärt spegelvänt) eller progesteron, utan bara gestagenerna.

Behandling med bioidentiskt östrogen och progesteron har inte gett någon ökad bröstcancerrisk, men å andra sidan så är det bioidentiska progesteronet något svagare och det behövs mer forskning på optimal dosering.

Att det fortfarande krävs särskild licens i Sverige för att få utskrivet bioidentiskt progesteron i effektiva doser (kräm räcker inte) är ett fullkomligt obegripligt skämt som vittnar om en djup okunskap i precis det medicinska område där det är mest relevant. Inte så förvånande så berör det området kvinnohälsa.

Ur funktionsmedicinsk synvinkel så är den optimala hormonbehandlingen i klimakteriet (om det behövs) en cyklisk behandling med rakt igenom bioidentiska hormoner, där man så att säga fejkar en 28 dagars menscykel.

Meningen med detta inlägg är inte att skrämmas, eller på något sätt avråda någon från behandling eller prevention med de medel som de önskar använda – i samråd med sina vårdgivare.

Meningen är att sprida kunskap som möjliggör informerade val.

Oavsett vilken anledning individen kan ha att använda gestagen eller progesteron mot exempelvis endometrios, så är det en rättighet att förstå sina valmöjligheter och den behandling en får. Det är en rättighet att förstå sin kropp och hur en kan påverka den med syntetiska hormoner, bioidentiska eller inte.

Så länge den rätten inte underlättas av sjukvården och patienter fortsätter att få felaktig information, så kommer misstron gentemot vården att gro vidare. Jag skriver därför detta lika mycket för allmänheten som en uppmaning till vårdpersonal och beslutsfattare att steppa upp. Det är egentligen inte svårare än att kalla saker för vad de är.