Publicerad av Vulverine den 21 november, 2019

Alla har inte mensvärk. Alla har inte mensvärk varje menscykel. 

Ändå har vi accepterat att det ska göra ont att menstruera, som om det vore ett Guds påbud att alla specifikt kvinnliga kroppsfunktioner ska ske med smärta. Vi utgår ifrån det, det är “normalt”.

Men du ska inte ha så ont så att du behöver ta smärtstillande! Du behöver faktiskt inte ha ont alls.

Om du lider så är det ett tecken på att något är fel, en fysisk signal som du bör ta på allvar, som samhället borde ta på allvar ifall kvinnors hälsa vore lika mycket värd som mäns. Men med tanke på de förklaringar och behandlingsmöjligheter vi får vad gäller mensvärk så kan man snarare tro att vår ohälsa och därav regelbundna symtomlindrande medicinering är värd mer.


Normaliseringen av kvinnors smärta

För det första vill jag förtydliga vad jag menar med ”normalt”. Det betyder alltså friskt, ett tecken på hälsa. ”Vanligt” är att många har problem med något. 

I en artikel gällande att 14% av Stockholms skolflickor har så svår mensvärk att de måste stanna hemma, skrev SVT följande:

…”studien visade dessutom att de flesta inte tar smärtstillande tillräckligt ofta eller tar för få tabletter.”

En sådan formulering borde göra oss akut medvetna om hur bakvänd inställningen är vad gäller kvinnohälsa, och hur normaliserad vår smärta är. 

Att normalisera mensvärk gör att många går med allvarliga sjukdomar i flera år utan att adressera dem. I ljuset av att det generellt tar ca 8 år för att få en diagnos på endometrios så är det högst problematiskt att mensvärk betraktas som ett grundtillstånd. Alla institutioner som hjälper till att bibehålla detta språkbruk om månatlig smärta som en helt normal aspekt att vara kvinna, bidrar alltså (bland annat) till att allvarliga kvinnosjukdomar får fortgå i massor med år innan vi får diagnos. 

På 1177 beskrivs det som att mensvärk är helt normalt och bara beror på livmodern och nerverna, nästan som att det MÅSTE göra ont när den stöter ut livmodersleminnan. Jag tycker DET är problematiskt.

Det kan ju till och med ses som ett exkluderande och rentav kränkande påstående, om man känner sig lite lätt-triggad. För vad med de som inte har någon mensvärk då? Eller de som bara har det ibland, hur kommer det sig att deras livmoder funkar olika från månad till månad? Eller de som haft det förut men blivit av med det,  UTAN att bedöva nerverna, eller ta bort varken mens eller livmoder. Är det nåt fel på deras nervändar, på dem? Är de ONORMALA då eller? Nu skojar jag lite, men hoppas att det framgår hur absurt det faktiskt är att utgå ifrån att 50% av befolkningen SKA ha ont. Förmodligen lika absurt som det låter för många av er att för första gången läsa att vi INTE behöver det.

Varför tar inte 1177 upp forskningen på andra faktorer som är kopplade till dysmenorré (se t.ex. källor nedan)? Varför är vården inte intresserade av de freaks som INTE har ont, och vad som skiljer dem så otroligt från “normen”? Jag skulle vilja se ett tydligare initiativ till kvinnohälsa som inte enbart gick ut på symptombehandling för en problematik som alltså många av oss menstruerande personer kanske inte behöver ha.

Inställningen att mens ska göra ont gör alltså att vi negligerar kroppens signaler på obalans och ohälsa tills dess att vi är allvarligt sjuka, samt att vi på samhällsnivå accepterar att menstruanter går runt i debiliterande smärttillstånd. När vi talar jämställdhet känns ju detta, åtminstone för mig som arbetar med de som lider av det, som en enorm blind fläck.Så länge budskapet är att kvinnor ”tar för lite Alvedon” så har vi väldigt långt att gå innan vi kan prata om ett jämlikt samhälle. Att lansera gula band-kampanjer med hashtagen #endowarrior i detta misogyna sammanhang hjälper ungefär lika mycket som bröstcancerframkallande produkter i rosa förpackning.

I detta inlägg förklarar jag för övrigt skillnaden mellan “vanlig” mensvärk och endometrios.

Varför uppstår mensvärk? Är det livmoderns fel?

När du har mens så jobbar din livmoder för att stöta ut förra cykelns endometrium, d.v.s. livmoderslemhinnan, som denna omgång inte använts till att plantera barn i. Livmodern utgörs av glatt muskulatur vilket betyder att du inte kan styra vad den sysslar med. 

Förutsatt att din cervix faktiskt kan öppna sig, du har vettiga nivåer av kalcium/magnesium (muskelsammandragning vs avslappning), god cirkulation och din livmoder inte är vriden eller böjd (t.ex. gravt bakåtlutad), så bör det egentligen inte göra ont när livmodern stöter ut slemhinnan – åtminstone inte på grund av livmodern i sig. Du kan känna att den arbetar, men det behöver inte bli som kramper.

Du bör också kolla upp hos gynekolog ifall det finns några faktorer som endometrios, adenomyos, myom, ärrvävnad, infektion eller förstås något så uppenbart som din koppar- eller hormonspiral som orsakar smärtan.

Om du använder menskopp som ju sitter precis vid/på din cervix, testa en mens med enbart binda (tygbinda eller menstrosor är bra alternativ) och se om det blir någon skillnad för dig. Om du tror att din mensvärk beror på livmoderns position så kan du uppsöka en Mercier- eller Arvigoterapeut, eller någon annan praktiker som är kunnig om kvinnors bäcken. 

Prostaglandiner och inflammation

Livmodern skapar sammandragningar och stöter ut endometriet med hjälp av hormonliknande ämnen som heter prostaglandiner. Dessa sköter inflammation respektive läkning i kroppens vävnader och kan därför ha en aggreverande eller lugnande effekt. I processen menstruation är de nödvändiga, även de “inflammatoriska”. Det finns 3 grupper, varav grupp 2 är de som sköter bl.a. nedbrytningen av endometriet och även är den grupp vi ibland kallar “ond” eftersom de inducerar inflammation. Alla prostaglandiner har dock sin plats och syfte. Som vanligt handlar allt om balans. 

Personer som lider av mensvärk, eller dysmenorré som det heter inom vården, har visats ha högre nivåer av prostaglandin grupp 2, vilket leder till mer smärtsamma och längre sammandragningar och därav viss syrebrist i själva livmodermuskeln. Massor av den sortens prostaglandiner ger också exempelvis diarré och illamående. Om du även får “mensmage” så är det alltså p.g.a. prostaglandinerna som arbetar i området.

De olika prostaglandinernas inbördes balans beror till stor del på vilka fetter vi äter. De bildas nämligen ur fleromättade fetter. Transfetter, margarin m.m. är direkt negativa, medan Omega 3 är gynnsamt för trevliga prostaglandiner. Omega 6, som finns i bl.a. linfröolja, tillverkar mer prostaglandin grupp 2.

Om du har kronisk inflammation, p.g.a. din diet, sömnbrist och/eller stress, så kommer den här balansen vara helt off. Därför är steg 1 i att bli av med mensvärk att reducera inflammation generellt. Faktorer som rökning, alkohol och stress är inflammationsdrivande och även kända riskfaktorer för mensvärk.

Smärtstillande medel är “antiinflammatoriska” genom att hämma prostaglandiner. Vi kommer senare till varför de inte alltid är dina vänner i menscykeln.

Hormonobalans

Obalans mellan östrogen och progesteron under menscykelns gång påverkar också balansen mellan de “onda” och “goda” prostaglandinerna.

Ett vanligt problem är brist på progesteron, som ifall det produceras i tillräckliga mängder har en inflammationsreglerande och -dämpande effekt. Om du har haft progesteronbrist under cykeln (eller dåligt fungerande progesteronreceptorer) så kommer det alltså att märkas på din mens sedan. 

För att kunna producera nog med progesteron behöver du ha en bra ägglossning. Det kan finnas många anledningar att ägglossningen eller progesteronhanteringen inte funkar optimalt, allt från stress, undernäring osv till att en helt enkelt är i puberteten då progesteronreceptorerna gör ett nytt jobb utan att ha övat särskilt längre. Hur din ägglossning och menscykel ter sig är intimt knutet till din allmänna hälsa, sköldkörteln, kost/näringsstatus, sömnvanor, stressnivå m.m. Alla de bitarna påverkar.

I vissa lägen kan det vara hjälpsamt att använda progesterontillskott cykliskt för att reglera signalerna från hypothalamus-hypofys och ”träna upp” progesteronreceptorerna. Observera att det INTE finns något progesteron i några preventivmedel.

Verklig hormonbalans under åren mellan menark och menopaus (första och sista mensen) kan du alltså bara uppnå genom att ha en regelbunden och fungerande ägglossning (eller vara gravid och ammandes), för utan det kan du inte få balans mellan östrogen och progesteron, vilket har påverkan på din hälsa. Om du vill lära dig mer om östrogendominans, menscykeln och hormonbalans, börja med att lyssna på poddarna för att få djupare förståelse! Jag har även spelat in ett webinar om både mensvärk och endometrios som du kan köpa biljett till här.

Histaminintolerans

Om du utöver mensvärk och tunga blödningar samt övriga symptom på östrogendominans lider av allergiska symptom och svullnad, så har dina problem troligen att göra med histamin, utöver ovanstående faktorer. Histamin och östrogen driver på varandra, så om du redan har hormonobalans så kan du få för mycket histamin och bli “histaminintolerant”. 

I det läget är det, precis som vid inflammation, viktigt att se över vilka allergener du intar, även om du inte vetat om att du varit känslig för dem. Utöver gluten och andra uppenbart inflammationsdrivande livsmedel, så kan du pröva att under en period utesluta histamindrivande livsmedel, t.ex. rödvin, lagrade ostar och salami. För att komma till botten med problematiken kommer du troligen behöva fokusera på dels tarmflora (estrobolomet), dels sömn.

Hur kan du fixa din mensvärk?

Här bör klargöras att mina förslag nedan utgår ifrån möjliga och relativt vanliga orsaker till att folk har ont och på intet sätt garanterar någon absolut lösning. Vad som gäller i just ditt fall är ditt eget detektivarbete, som du driver hur långt du vill. Om du redan gör alla dessa grejer fullt ut och ändå har ont, så finns där troligen någon helt annan faktor som är avgörande i ditt fall.

  • Kräv en ordentlig gynekologisk undersökning – utan att acceptera p-piller som första och enda lösning. Uteslut lokala faktorer och endometrios. Kräv utredning och blodprover på bl.a. D-vitaminstatus (D-vitamin minskar syntesen av prostaglandiner). Kom ihåg att D-vitamin och Magnesium hör ihop.
  • Kartlägg din menscykel och bilda dig en uppfattning om din ägglossning, lutealfas och hormonbalans, så att du har översikt på eventuell problematik och kan jobba förebyggande. Fertilitetsförståelse med andra ord. Att förstå din menscykel hjälper självklart inte mot smärta i sig, men det ger dig en chans att göra personanpassade och förebyggande insatser utefter just din menscykel (som ju inte är statisk).
  • Se till att du äter bra så att du har en god näringsstatus, inkl tillräckligt med antioxidanter, och kan driva igenom en frisk menscykel.
  • Vad driver inflammation hos dig? Sömnbrist? Stress? Allergena livsmedel? Rapsolja och sojaprodukter? After work flera gånger i veckan? Jag har sett folk bli av med mensvärk bl.a. genom att sluta med gluten, mjölkprodukter, socker m.m. (olika för olika personer), men det mest effektiva har varit när folk lägger ner koffein (inte bara kaffe). Koffein är nämligen som att dricka flytande stress, spolar ut bl.a. ditt viktiga magnesium, blockerar dina D-vitaminreceptorer och kan försämra leverns förmåga att bryta ner östrogen – utöver att det är en direkt fertilitetsförsämrare. Alla dessa faktorer kan potentiellt leda till mensvärk.
  • Fundera över ditt användande av smärtstillande mediciner. Hur mycket behöver du, tar du dem för att du måste eller lite på rutin? Det sorgliga med de ibland akut nödvändiga smärtstillande medlen är nämligen att de (paracetamol ej inräknat) tyvärr kan hämma ägglossningen och därav progesteronproduktionen (och därigenom potentiellt ge mer mensvärk) samt många andra bieffekter. I övrigt kan det vara bra att veta att man i läkemedelsboken avråder från användning av NSAID och acetylsalicylsyra för kvinnor som vill bli gravida, dels för att det minskar fertiliteten och troligen också för att det påverkar t.o.m. barnbarn. Sen är det ju förstås så att en måste göra vad en måste göra ibland, men om du har möjlighet att titta på grundorsaker till smärtan, göra dina insatser där och sen helt enkelt ha ett mindre behov av medicinsk smärtlindring, så är det ju positivt.
  • Om du känner dig bekväm med det, ta kontakt med en praktiker som kan hjälpa dig med alternativ, förebyggande och ofarlig smärtlindring, t.ex. snippsauna eller akupunktur. Se över vilken löpande, förebyggande egenvård du kan företa dig, som kan hjälpa på ett hållbart sätt.

I längden är det alltid värt att ta reda på grundorsaken till varför du har ont. Det är nämligen inte bara för att du har en livmoder.

Källor

Liknande artiklar

Pin It on Pinterest

Share This