Progesteron

Publicerad av Vulverine den 20 januari, 2020

Del 1 – Kroppseget och bioidentiskt progesteron

Har du också fått höra att din hormonbehandling, dagen-efter-piller och hormonspiral innehåller “gulkroppshormon”? Vill du testa progesteronkräm?

Denna text i två delar syftar till att förklara terminologin kring hormoner och artificiella varianter, vad uttrycket ”bioidentiskt” innebär, och varför skillnaden däremellan spelar stor roll för din hälsa!

Om du undrat om ifall du borde använda naturligt progesteron och isåfall hur, hur det nu var med bröstcancerrisken vid hormonbehandling i klimakteriet, eller ifall de där vagitorierna under IVF-behandling verkligen är bioidentiska, så är detta inlägget för dig.

Vad gör progesteron i kroppen?

Föreställ dig följande:

Östrogen är det dominanta hormonet i den första delen av menscykeln. Det får saker att växa. Bröst, höfter, folliklar blåses upp, vi lägger på oss vätska, saker saftar och rinner, sinnet blir exalterat. Östrogenet är helt enkelt juicen i tillvaron, och östradiol är som en kåt högstadieklass. Släpper du dem på läger i skogen utan ledare så kommer det vara förlustelser och vandalism på alla håll och kanter. Cellerna flippar ut. Östrogendominans kan innebära cancer, på sikt.

Progesteronet är vaktmästaren som städar upp allt skit som östrogenet har ställt till med. Den där enda läraren som kan få ordning på torpet och säga till kidsen att de faktiskt inte bara kan växa, de måste mogna också. Progesteronet väger upp östrogenets vilda utspel, och ger stabilitet i vävnader och psyke.

Progesteron står för pro-gestation och är ett av de allra viktigaste hormonerna som kvinnokroppen själv producerar. 

Vad gäller fertiliteten och menscykeln i sig så har progesteron en effekt som är gestagen och därför kallas det för ett progestogent hormon. Den gestagena effekten innebär att progesteron är det som möjliggör en mogen (sekretorisk) livmoderslemhinna, bibehållen graviditet och periodvis blödningsfrihet. Det förbereder även brösten för amning.

Effekterna av progesteron är bl.a. ökad ämnesomsättning via dess stimulerande effekt på sköldkörteln, kontroll över celldifferentiering (anti-cancer), vätskedrivande, lugnande och sömnfrämjande, hjärt- och kärlhälsofrämjande och skelettbildande. 
Ägglossningen är det enda sättet du kan producera progesteron i hälsosamma doser, men även om du har ägglossning så kan progesteronproduktionen vara undermålig.

Brist på progesteron innebär risk för infertilitet, spottings, missfall samt förstås motsatserna till progesteronets positiva effekter; dvs blodproppar, cancer, funktionell hypotyreos vilket innefattar viktökning, trötthet, håravfall m.m. 
Den uppmärksamme kommer här märka att alla dessa symptom på progesteronbrist och östrogendominans gärna uppstår vid bruk av hormonstörande preventivmedel, som alla innehåller gestagen

På tal om fejkprogesteron bör vi också ha dessa termer klara för oss:

Viktiga hormonklassificeringar att kunna

Hormon: Signalmolekyl som produceras i körtlar hos flercelliga organismer. Transporteras genom cirkulationen, tas emot av receptorer (tänk brev i brevlådor) och påverkar fysiologi och beteende. Det finns flera klassificeringar, varav våra könshormoner tillhör steroiderna.

Endogent: Producerat i kroppen/kroppseget

Bioidentiskt: Likadant som det som produceras i kroppen. Humanidentiskt, men kan vara syntetiskt.

Syntetiskt: Tillverkat i laboratorium. Kan vara likadant som det kroppsegna, eller något helt annat icke humanidentiskt/onaturligt.

Progesteron: Endogent hormon, har bara ett molekylärt utseende. Det riktiga gulkroppshormonet. Finns också som syntetiskt bioidentiskt tillskott via hud, oralt eller vaginalt, under märkesnamn som Matriarch, Progesterall, Lutinus, Utrogestan, Prometrium, Arefam eller Crinone.

Gestagen/progestin/progestogen: Artificiellt designade syntetiska ”hormoner” som delar vissa av det riktiga progesteronets effekter. Effekten är gestagen, hormoner med den effekten är progestogena. Har olika namn beroende på molekylär utformning, som Levonorgestrel, Medroxiprogesteronacetat, Drospirenon, Dienogest m.fl. och finns i preparat som t.ex. Trionetta, Provera, Yasmin eller Visanne etc. Kallas ibland felaktigt för ”gulkroppshormon” eller mer korrekt ”gulkroppsliknande hormon”. Dr Hilgers myntade uttrycket ”artimon” för att förtydliga att dessa inte kan ersätta mänskliga hormoner.

Östrogen: Samlingsnamn för hormoner med östrogen effekt. Termen inkluderar t.ex. både endogent eller bioidentiskt östradiol liksom artificiellt syntetiskt ethinylestradiol. Även här måste vi vara noggranna med att skilja på olika sorter, naturliga (östron, östradiol, östriol) som onaturliga (ethinylöstradiol).

Androgen: Samlingsnamn för hormoner med som reglerar biologiskt manliga drag och funktioner, men som också är viktiga förelöpare, aktörer och ändprodukter i kvinnokroppens hormonprofil, bl.a. vad gäller follikelutveckling och sexlust . Exempel på androgener är testosteron, dihydrotestosteron, DHEA och androstenedion.

När jag pratar om bioidentiskt progesteron så menar jag alltså tillsatt hormon (via kräm, tabletter eller vagitorier) som är molekylärt likadant det progesteron som produceras i kroppen. Uppfattat? Då går vi vidare!

Varifrån kommer progesteron?

Menscykeln

I menscykeln produceras progesteron bara efter ägglossningen, av något som kallas gulkroppen. Gulkroppen är en tillfällig liten hormonkörtel som nyproduceras i varje menscykel. För att påminna dig om hur menscykeln funkar, lyssna här.

I den första delen av cykeln (follikulärfasen) så produceras främst östrogen, vilket sker i själva ”äggskalet”, d.v.s. follikeln eller äggblåsan. Den växer till sig från dag 1 i cykeln (mensens första dag), fram tills ägglossningen.

Ägglossningen (sker vid den gula toppen i mitten på bilden) sägs ofta hända på dag 14 i en 28 dagars cykel, men den kan komma tidigare eller senare än så och alla menscykler är inte heller 28 dagar. Alltså är längden på din follikulärfas oförutsägbar.

Vid ägglossning ger sig ägget av för att möta sitt öde, vilket är befruktning eller död inom 24h. Ägget lämnar äggstocken, och äggblåsan/follikeln kollapsar.

Gulkroppen

Gulkroppen är den skrumpnade, före detta äggblåsan. Den sitter kvar på äggstocken under perioden mellan ägglossning och nästa mens (lutealfasen) och producerar fortsättningsvis måttliga mängder östrogen, men i ännu högre grad progesteron.

Det är gulkroppens överlevnadstid som avgör hur lång din lutealfas är. En frisk gulkropp lever i ca 12-16 dagar, alltså ungefär 2 veckor. Hur länge just din gulkropp lever kan du räkna ut genom att identifiera när din ägglossning sker.

När gulkroppen dör, vilket den gör om du inte blivit gravid, så får du mens. Menstruationen startar för att progesteronet som hållit livmoderslemhinnan stabil och redo för en eventuell graviditet sjunker när gulkroppen dör.

Om du däremot blivit gravid så är det den lille gulkroppen som håller ställningarna ända tills moderkakan har utvecklats och kan ta över jobbet, en övergång som sker kring slutet på graviditetens första trimester.

Progesteronet hindrar ägglossning

Så länge du har progesteron i de mängder som produceras till följd av ägglossning, så får du inga fler ägglossningar under den cykeln, eller graviditeten. Progesteronet signalerar nämligen till hjärnan att det redan är gjort. Inte förrän progesteronet faller kan du sätta igång en ny cykel. Det är därför vi inte kan bli gravida om vi redan är gravida, eller få fler än en ägglossning per menscykel.

Progesteron behöver inte förbli progesteron

Progesteron produceras, om än starkast i gulkroppen och moderkakan, även i binjurarna, i fettvävnad och nervvävnad. Eftersom det produceras i högre mängder än östrogen så mäts det i milligram snarare än mikrogram. Det kommer ur modershormonet pregnenolon som kan konvertera till flera andra hormoner. Exempelvis om du är stressad kan kroppen “stjäla ditt progesteron” till förmån för stresshormoner.

Steroidogenesis

Källa: Wikipedia

Att ta blodprover på progesteron

När du förstår hur menscykeln funkar inser du också att det är helt meningslöst att ta blodprover på progesteron vid någon annan tidpunkt än precis en vecka efter bekräftad ägglossning, då progesteronet naturligt ska stå som högst. 

Att bara testa progesteronhalt på dag 21 (vilket är standard) utan att veta var du är i cykeln är alltså värdelöst, eftersom majoriteten kvinnor sällan har ägglossning på prick dag 14 och alltså inte är i mitten av sin lutealfas på just dag 21.

Vill du ta prover på östradiol och progesteron så behöver du ha fertilitetsförståelse eller ha fått vaginalt ultraljud som säkerställer när ägglossningen skedde, annars säger dina prover nästan ingenting! 

Du vill alltid se att progesteronet är i den övre skalan av referensvärdet, d.v.s. väl över 50nmol/L.

Kan du få för mycket progesteron?

Du kan inte få för mycket av ditt eget progesteron om du inte har allvarliga problem med att bryta ner det, vilket är mycket ovanligt. Gravida personer har skyhöga nivåer av det, vilket bara är hälsosamt. 

Ifall du undrar om negativa reaktioner mot progesteronets nedbrytningsprodukt allopregnanolon och PMDS, läs detta inlägg som förklarar varför vi kan må dåligt i lutealfasen. Ingen är egentligen allergisk mot sina egna hormoner, men dålig hantering och dåligt upptag av dem kan en ha av olika anledningar.

När det talas om överdos-symptom så menas alltså i de allra flesta fall effekterna av tillsatt progesteron, vilket t.ex. kan göra en trött och på lång sikt påverka levern. Ett problem är att progesteronkrämen kan lagras i fettlagret i huden, en anledning att alltid applicera progesteronkräm (om det behövs) på ställen där du har tunn hud och inga stora fettdepåer. Ett annat än att matsmältning kan och kommer förvränga de hormoner du stoppar i dig via munnen. Andra problem med tillsatt progesteron är att det kan stimulera östrogenreceptorer och därav ge östrogena symptom som ömma bröst m.m., samt konvertera till andra hormoner och ge symptom därefter.

Preventivmedel innehåller inget progesteron

Om du går på p-medel som p-piller, hormonspiral, p-ring o.s.v. så innehåller dessa INTE progesteron, och du kommer själv inte producera något så länge preventivmedlet stänger ner din ägglossning. Hormonstörande preventivmedel innehåller däremot syntetiska gestagener, som kan ge dig en uppsjö av biverkningar.

Mår du dåligt på ditt preventivmedel så beror det alltså inte på dina egna hormoner. Du kan inte ha PMS om du går på preventivmedel som stänger ner din menscykel – vilket ju är poängen med de flesta av dem.

Att använda progesterontillskott på rätt sätt

Många av oss har progesteronbrist, vilket vi ser på hur många som har besvärande symptom länkat till deras menscykel, ofrivillig barnlöshet i form av svårigheter för ägget att fastna eller upprepade tidiga missfall. Därför har det blivit mode (utanför sjukvården) att tillsätta bioidentiskt progesteron, oftast som kräm, för att må bättre. För vissa fungerar det mot PMS, endometrios, spottings (småblödningar innan mensen börjar), eller klimakteriebesvär, men för andra inte.

Väldigt många använder dock progesteron på fel sätt.

Innan klimakteriet

Om du vill använda bioidentiskt progesteron i åldern 14-45, så behöver du ha respekt för progesteronets hämmande effekt på hypofysen (den del av hjärnan som ger order om ägglossning)!

Progesteronet säger till hjärnan att ägglossning redan hänt, och hämmar den tills progesteronet sjunker. Så om du tar progesteron innan du haft din ägglossning i den cykeln så kan du skjuta upp eller förstöra den, vilket ofta inte är önskvärt.

Det är därför enormt viktigt att kunna identifiera sin ägglossning för att kunna tillsätta progesteron på ett vettigt sätt. Ägglossar du alls, och isåfall när

Om du inte har 28-dagarscykler med ägglossning på dag 14 (det har endast ca en tiondel av menstruanter), så ska du inte blint ta kräm på dag 14-28

Har du en egen ägglossning så bör du bara tillsätta progesteron (helst av allt vaginalt) efter din ägglossning och max 14 dagar framåt. Om/när du får mens, sluta med progesteronet. Din mens startar en ny cykel.

Mindre östrogen innebär inte högre progesteron

Om du har brist på östrogen för att du är stressad, underäter eller övertränar, så kommer du automatiskt också ha brist på progesteron. Dålig ägglossning = dålig gulkropp. Det bästa sättet att få upp nivån av progesteron är att få igenom ordentliga ägglossningar med väl mogna ägg. För det behöver du faktiskt först få upp ditt östrogen.

Du får alltså inte högre progesteron bara för att du har mindre östrogen, det är inte som en vågskål på det sättet. Läs om östrogendominans för att förstå den här delikata balansen.

Att fejka en lutealfas

Att ta progesterontillskott i ett fast schema utifrån en imaginär 28-dagarcykel kan du göra om du inte har någon cykel, t.ex. om du är i klimakteriet/menopausal eller har blivit av med mensen av andra skäl. 

Att fejka en menscykel på det sättet, genom att skapa en egen lutealfas med tillsatt bioidentiskt progesteron, kan ibland stimulera en blödning och därefter förhoppningsvis en ägglossning.

Utan brevlådor kommer inte brevet fram

Om du i princip aldrig producerat något progesteron, alltså inte har ägglossat regelbundet eller aldrig varit gravid, så kommer du inte ha särskilt mycket receptorer för progesteron –  de produceras nämligen på efterfrågan. I sådana lägen kan cykliskt distribuerat bioidentiskt progesteron ”väcka” receptorerna. Detta är anledningen till att många som har haft lågt östrogen eller inga menscykler innan sin graviditet plötsligt har helt ok menscykler efter att de fått barn – deras receptorer har utvecklats medan de formligen badade i progesteron under graviditeten.

Dagen-efter-piller (EllaOne), myom-medicin (Esmya) och medicinsk abort (Mifepristone) är medel som syftar till att blockera progesteronreceptorerna. Poängen med dem är att slå ut progesteronmottagandet helt (spränga brevlådan så att säga). Detta är en verkan som du kan märka spår av i flera månader efter att du tagit dem, i form av märkliga menscykler, ökad PMS m.m.

Vid graviditet

Om du oroar dig för missfall p.g.a. progesteronbrist och vill tillsätta det av den anledningen, så bör du i första hand tänka på att det växande ägget måste vara av bra kvalitet. Hur mycket progesteron du har kommer vara ett resultat av hur ägget mognat.

Om du använt progesteron för att minska risken för missfall och därpå lyckats bli gravid, så bör du fortsätta ta progesterontillskott i princip hela första trimestern (fram till vecka 12) och absolut inte gör något abrupt avslut eftersom ett hastigt fall i progesteronhalt kan trigga ett missfall.

På grund av tidigare nämnda problem med upptaget så är faktiskt underlivet, alltså slemhinnorna i vulva och vagina, det mest lättupptagliga stället att tillföra progesteronkräm eller -vagitorier. Det är också möjligt att använda krämen i underlivet, om den är eko och inte irriterar.

I klimakteriet

Under klimakteriet är östrogendominans vanligt, eftersom ägglossningen mer och mer sällan blir av. Ingen ägglossning innebär i princip inget progesteron alls. Detta gäller även om du går på preventivmedel som stänger ner din ägglossning eller om du blivit av med mensen p.g.a. bantning, hård träning eller stress. 

Däremot produceras en del progesteron i binjurarna både innan och efter menopausen, men i lägre kvantiteter och jämnt istället för cykliskt. En kan absolut bli hjälpt av tillsatt progesteron i övergångsåldern, men där finns också mycket annat som påverkar måendet i klimakteriet utöver dalande progesteron och därför är det klokt att i första hand träna, se över blodsocker/sockerintag, dra ner på histaminrika födoämnen, värna sköldkörtelfunktionen och hantera stress.

Dosering

Jag kan inte ge specifika dosrekommendationer i en bloggpost. Dosen kommer vara olika beroende på ifall du tar det vaginalt, på huden, eller oralt och förstås beroende på vad det är du behandlar, var du är i cykeln, i livet och hur just du reagerar på det. En generell regel är dock att många får sämre resultat och fler östrogenliknande biverkningar (ömma bröst m.m.) när de tar för låga doser, men det betyder inte att du helt ohämmat kan kladda på det som vore det lotion.

Vad är då min inställning till progesterontillskott?

Jag rekommenderar det sällan. Inte för att det inte kan hjälpa, det kan det absolut i flera lägen.

Men jag ser problemen i att:

1.    Det är en ”quick fix”.

Frågan bör alltid vara VARFÖR vi har eventuell brist på progesteron? 

Det lär nämligen INTE vara för att vi lider brist på progesteronkräm, precis lika lite som att folk skulle ha problematiska menscykler p.g.a. brist på p-piller.

Jag tycker den marknadsföring som vissa förespråkare av bioidentisk progesteron bedriver är något problematisk, eftersom den många gånger inte innefattar någon riktig utredning kring varför den eventuella östrogendominansen skulle ha uppstått. Att smeta progesteronkräm som ett plåster på en störd helkroppssituation utgör fortfarande en väldigt allopatisk (symptomdödande) inställning till läkande, och även om det kan hjälpa i många (men inte alla) fall, så behöver det underliggande problemet adresseras, hellre förr än senare.

Hypotyreos är t.ex. en vanlig  orsak till både östrogendominans och progesteronbrist, i vilket fall sköldkörtelhälsan bör adresseras innan en tar tillskott av andra hormoner.

2. Många inte vet hur de ska använda det

Folk har generellt inte särskilt bra koll på sina menscykler, och det har inte deras vårdgivare heller. Därför har många helt enkelt inte nog med kunskap för att ta progesterontillskott på ett fysiologiskt korrekt och hjälpsamt sätt. 

En kan inte överdosera på sitt kroppsegna progesteron, men en kan absolut få dåliga resultat av bioidentisk progesteronkräm!

Min inställning är alltså att det finns mer hållbara sätt att optimera hormonhälsa, hur hjälpsamt hormontillskott än är ibland. Satsar en på helheten behövs sällan hormontillskott – med det sagt så måste man alltid göra en individuell bedömning. Det finns situationer då bioidentiskt progesteron är helt rätt för just den individen. Jag ser dock i första hand helst att personen förbättrar sin egen hälsa så att hennes EGNA hormonnivåer, inklusive progesteronet, optimeras och balanseras.

Hur kan du optimera ditt progesteron?

  1. Tillräckligt lång lutealfas: Progesteron produceras under våra reproduktiva år från gulkroppen, och gulkroppen bildas vid ägglossningen. Av denna anledning så är regelbundna cykler med en tillräckligt lång lutealfas (minst 12 dagar) hälsosamt och något att sträva efter. Om du inte vet hur du räknar ut din lutealfas, eller har för kort lutealfas, sök hjälp av en Justisse HRHP.

  2. En robust gulkropp: Hur bra kvalitet det är på gulkroppen – d.v.s. hur mycket och hur länge den producerar progesteron – beror på hur follikelns (äggblåsans/äggets) utveckling var. Denna  utveckling startade egentligen för 3 cykler sen, men hur du levde och vad du åt fram tills ägglossningen är särskilt viktigt! 

  3. Var proaktiv: Efter ägglossningen är det försent att påverka utvecklingen av gulkroppen. Att bygga en robust och hälsofrämjande gulkropp är något du behöver tänka på redan under mensen, alltså i början av din cykel.

  4. Främja ägglossningen: Vill du alltså ha mer av ditt egna progesteron, mindre PMS, en mer kontrollerad blödning och alla de andra hälsofrämjande effekterna av progesteron, så behöver du främja en frisk follikel och en bra ägglossning. För mer om detta, kom på föreläsning.

  5. Skydda din gulkropp: Om du har svår stress i ditt liv, inte sover om nätterna eller lever på kaffe, så kommer inte tillsatt progesteron att hjälpa särskilt mycket. Det kan faktiskt bli väldigt fel om du tillsätter hormon när du egentligen behöver vila och näring.

Du måste med andra ord alltid se till helheten och inte förvänta dig att räddningen på ditt eventuella hormonkaos kommer ur en tub.

För att komma till del 2 i serien om progesteron, tryck här.

Liknande artiklar

Pin It on Pinterest

Share This